Utgångspunkten var ungefär en halv burk kokosmjölk, som vi råkat plocka ur frysen av misstag, och en stor ansamling rotfrukter utan direkt syfte i tillvaron. Jag tog en lök, en gigantisk morot, två palsternackor, knappt en kvarts rotselleri och en gulbeta – man kan nog blanda som man vill, men jag tror att löken är nödvändig. Man bör nog lägga sig vinn om den söta smaken – därför struntade jag i potatis.
Först fräste jag löken i smör (däribland vitlökssmör, som upphittades i kylen), och hällde sedan i de övriga rotfrukterna och kryddade medi spiskummin. Här kunde man också haft i chili och vitlök (om man inte haft en generös kyl). Sedan hällde jag på kokande vatten – ungefär en och en halv liter – samt salt, kajenn och koncentrerad grönsaksfond. Det hela fick koka tills grönsakerna var mjuka (närmare en halvtimme). Då tillsatte jag kokosmjölk och rätt mycket riven ingefära. Efter ytterligare en stund passerade jag alltihop med mixerstav, smakade av och insåg att det behövde piggas upp en smula. Ett minne av engelska morots- och apelsinsoppor fick mig att skvätta i lite apelsinjuice, men sedan hittade jag en lime, som jag pressade i. Utsökt. Serverades med bröd, smör och ost och var alldeles gyllengul i färgen. Soppan räckte till fyra vuxna, som alla tog om. Då blev det också en rest, som kanske räcker till två i morgon.
